Sökresultat

Nu måste vi lära oss skilja på förarintyg och förarbevis. Från och med 1 maj 2022 är det krav på att ha förarbevis för vattenskoter när du framför en vattenskoter. Sedan många år tillbaka finns en utbildning med det snarlika namnet förarintyg, som vi nu broder kalla för förarintyg för båt, som är frivillig för dig som kör mindre fritidsbåtar. I den här artikeln ska vi försöka reda ut vilka skillnader som finns mellan de olika utbildningarna. Utbildningens innehåll när det gäller förarbevis för vattenskoter styrs av Transportstyrelsen och vi som utbildar måste förhålla oss till en kursplan som är beslutad i en föreskrift från myndigheten. Kursplanen för förarintyg för båt beslutas av Nämnden för båtlivsutbildning, NFB. Den som vill utbilda i förarbevis för vattenskoter måste vara godkänd av Transportstyrelsen och examination av kursdeltagare sker av den godkända skolan. Vem som helst får utbilda i förarintyg för båt men examinationen sker genom av NFB godkända förhörsförättare. Kunskapsfodringar för förarintyg Lärandemål och genomförande av Förarbevis för vattenskoter Vad är då skillnaden i innehåll mellan kurserna förarintyg och förarbevis? Kurserna är ganska snarlika till innehåll men det finns några väsentliga skillnader. Förarbevis för vattenskoter har krav på en praktisk del och också ett praktiskt prov vilket förarintyg för båt inte har. Praktiken är ett frivilligt tillval till förarintyg för båtutbildningen. Förarintyg för båt innehåller mer sjökortsuppgifter än vad kursen förarbevis för vattenskoter gör. Du får bland annat lära dig ta ut kurser med en transportör i ett sjökort, räkna på missvisning, med mera vilket vi inte gör i kursen förarbevis för vattenskoter. När du genomför del två av kursen förarbevis för vattenskoter, som måste genomföras med lärare, får du lära dig ta ut position i ett sjökort i latitud och longitud och även bestämma distans till sjöss i ett sjökort. Dessa delar ingår även i förarintyg för båt. Slutligen är det en tydlig skillnad att det i förarintyg för båt ingår delar om väder- och vattenstånd vilket det inte gör i kursen förarbevis för vattenskoter. Hoppas detta klargjorde några av dina frågor! Vi på Addwater erbjuder en kombinationskurs i Förarbevis + Förarintyg. När du ändå gör den ena kursen så är det en klok idé att även ta den andra. Skillnaden är så liten. Du pluggar en dag hemma på distans på valfri plats och tid och sen gör du två dagar inkl examination hos oss. Då får du båda förarintyg för båt och förarbevis för vattenskoter. Välkommen!

Det är flera saker som behöver redas ut innan vi kan ge dig ett bra svar på denna fråga. Skepparexamen är först och främst en gammal utbildning som det idag inte går att studera till. När någon pratar om skepparexamen nu för tiden menar man förmodligen någon av intygen Förarintyg eller Kustskeppare. Man kan också i termer av skepparexamen mena Fartygsbefäl klass 8 som är den utbildning du behöver för att få köra mindre fartyg i kommersiell trafik. Korrekt är att skriva "klass 8" med romerska siffror alltså Fartygsbefäl klass VIII. I fortsättningen av denna text kommer vi nämna det korta namnet skeppare 8 eller skriva klass 8 med vanliga siffror. Söker du utbildning för att framföra fritidsbåt eller båt i yrkesmässig trafik? Om du med skepparexamen syftar på utbildning för att enbart framföra fritidsbåt så ska du leta efter information om Förarintyg och Kustskepparintyg. För att framföra en svensk fritidsbåt behöver du ingen särskild utbildning eller behörighet förrän skrovet på din båt är större än 12 meter långt och 4 meter brett. Ett sådant fartyg kräver att befälhavaren ombord innehar intyget med namnet Kustskepparintyg. Observera att båda måtten måste vara uppfyllda. Alltså båten ska vara minst 12 meter lång och 4 minst meter bred. För övriga fritidsfartyg har vi i Sverige inget "båtkörkort". För att få framföra vattenskoter i Sverige så måste du dock vara minst 15 år gammal. Gäller min gamla skepparexamen för att få köra fartyg i kommersiell trafik? Svaret är ja! Om du innehar ett utbildningsbevis för den gamla skepparexamen så gäller den fortfarande i motsvarande grad som en Fartygsbefäl klass 8 utbildning. Dock kan du inte ta ut en behörighet för att få köra större yrkesfartyg med din gamla skepparexamen vilket är möjligt med den nyare Fartygsbefäl klass VIII utbildningen. Hur skaffar jag en modern skepparexamen för att få köra yrkesmässig trafik? Om du är intresserad av att skaffa dig utbildning för att ingå i en besättning eller vara befälhavare på t ex en ribbåt, segelbåt i chartertrafik, fiskeguidning, yrkesfiske eller till exempel taxibåt så behöver du gå en kurs i Fartygsbefäl klass 8. Kursen omfattar cirka en veckas studier och avslutas med teoretisk examination. Med utbildningen Fartygsbefäl klass 8 får du vara befälhavare på lastfartyg och passagerarfartyg med en dräktighet upp till 20 som går i inre fart. Du får även vara befälhavare i närfart på fiskefartyg som är max 12 meter långa. De olika fartområdena inre fart och närfart förklaras mer ingående på Transportstyrelsens hemsida. Om du vill veta mer om kursen Fartygsbefäl klass 8 eller anmäla dig till en kurs så kan du läsa mer på vår sida under utbildningar eller på vår systersida www.basicsafety.se. Om du har feedback på ovanstående innehåll eller fler frågor som du inte fick svar på är du välkommen att kontakta oss via formulär på denna sida eller skicka ett e-mail till info@addwater.se Tack för att du tog dig tid!

Nu är det krav på att inneha förarbevis för att få framföra en vattenskoter. Sedan juli 2021 har vi utbildat i förarbevis för vattenskoter och vi vill i den här artikeln berätta lite mer om kursen och hur vårt upplägg ser ut. Vi erbjuder kursen både som en kombination av lärarledd utbildning och distansstudier online samt som 100% lärarledda kurser. Du kan gå kursen med oss på Öland, i Stockholm och i Kalix. Vi kommer gärna till er brygga och gör kursen. Kontakta oss om du är intresserad av ett sådant upplägg. För att ta förarbevis för vattenskoter genomför du en kurs som består av tre delar. Del 1 och 2 är teori, del 3 är praktik med vattenskoter. Har du ingen egen vattenskoter är du välkommen att hyra en av oss. Delarna måste genomföras i nämnd ordning. Del 2 och 3 av kursen genomförs med lärare och på dessa delar är det obligatorisk närvaro. Hela kursen examineras genom teoretiskt och praktiskt prov. Dessa görs i samband med de lärarledda delarna 2 och 3. ​ Det finns 11 stycken lärandemål med kursen. Dessa är fastställda av Transportstyreslen. Vi presenterar dem nedan. Det teoretiska provet ska säkerställa att du har kunskap och uppfyller dessa mål. En bra förberedelse inför det teoretiska provet är att gå igenom lärandemålen noga. Lärandemål Efter avslutad teoretisk och praktisk utbildning ska vattenskoterföraren kunna; 1. beskriva tillämpliga sjövägsregler 2. förklara innebörden av sjövett och förhållningssätt på sjön 3. identifiera vanligt förekommande sjömärken och sjävägsmärken samt symboler och förkortningar på sjökort 4. välja rätt sjökort och bestämma en position 5. förklara nödåtgärder och metoder att tillkalla hjälp 6. beskriva påverkan på miljö och djurliv vid vattenskoterkörning 7. beskriva de risker som är förknippade med vattenskoterkörning 8. identifiera skyddade områden och förbudsområden 9. lokalisera tillämpliga skyldigheter och straffbestämmelser 10. tillämpa säker fart och förutse risker 11. visa färdighet i att framföra en vattenskoter på ett betryggande vis med särskild vikt på säkerhet, miljö och hänsyn. Kursplan och kunskapsfodringar Kursplanen är fastställd av Transportstyrelsen och återfinns i en föreskrift som du kan ta del av på Transportstyrelsens hemsida. Del 1 utgörs av 8 timmar, del 2 av 3 timmar och del 3 av 4 timmar. Med timme avses 60 min lektion. Del 1 av kursen får genomföras på distans medan del 2 och del 3 måste genomföras med lärare. Under del 3 får en instruktör ha maximalt 8 elever fördelat på minst 4 vattenskotrar. Under del 3 får det inte vara mer än 2 deltagare per vattenskoter. Även de praktiska övningarna som du ska genomföra är bestämda av Transportstyrelsen. Oftast finns det lite tid över under den praktiska delen och vi brukar lägga in några egna övningar som vi tycker är bra och viktiga att kunna. Många av våra kurser genomförs av instruktörer som har lång erfaranhet från nationella och internationella tävlingar inom båtracing och vattenskoter. Hur går onlinestudierna till? Om du genomför del 1 på distans som onlinestudier får du inloggning av oss till lösenordsskyddade sidor på vår hemsida. Du kan plugga på valfri ort och plats så länge du har en dator och internetuppkoppling. Även telefon eller padda funkar. Vi har delat upp onlinestudierna i åtta olika kursavsnitt som presenteras nedan. Det finns även ett övningsprov med i studierna. Varje avsnitt presenterar kurslitteraturen, kursplan och övningsuppgifter. Dessutom finns det föreläsningar, artiklar samt referens- och fördjupningslitteratur till många avsnitt. Hela del 1 måste vara genomförd innan du genomför del 2 av kursen. Kursavsnitt - del 1 online eller lärarledd Avsnitt 1 - Vattenskoterns uppbyggnad, konstruktion, egenskaper och begränsningar samt sjösättning Avsnitt 2 - Säkerhetsutrustning Avsnitt 3 - Risker och personskador Avsnitt 4 - Sjövägsreglerna Avsnitt 5 - Sjökortet Avsnitt 6 - Sjövett Avsnitt 7 - Befälhavarens ansvar och straffbestämmelser Avsnitt 8 - Påverkan på miljö och djurliv Övningsprov och schema för del 2 och 3 ​ Kurslitteratur Vi använder boken Förarbevis för vattenskoter som är skriven av Kjell Johansson och Bengt Utterström. Boken täcker in hela kursplanen och ger många bra och nyttiga tips för dig som äger och kör vattenskoter. Kurslitteraturen ingår i priset och skickas till dig så fort du anmält dig till kursen. Givetvis finns det övningsuppgifter med facit i boken. Examination För att bli godkänd på kursen och få förarbevis för vattenskoter måste du genomföra både ett teoretiskt och ett praktiskt prov med godkänt resultat. Proven genomförs sista dagen på kursen då du träffar din lärare. Lärarstöd och hjälp under onlinestudier Om du genomför del ett av kursen online kan det dyka upp frågor som du behöver svar på. Då kontaktar du oss via en chatfunktion på hemsidan så svarar vi så fort det bara går. ​ Är du intresserad att gå kursen? Du hittar alla våra kurser på vår hemsida och kan anmäla dig online. Är ni flera som vill gå kurs tillsammans lämnar vi gärna en offert till er för kurs i er hemmahamn och på er brygga. Varmt Välkomna till oss på Addwater!

Kunskaperna ingår i kursen Fartygsbefäl klass VIII samt Specialbehörighet för befälhavare på fiskefartyg med en längd längre än 12 meter. Svaren till frågorna hittar du i respektive lag som finns på Riksdagens hemsida. Du hittar lagen via länken nedan. Sjölag Fartygssäkerhetslag Sjölag kap 1 1. Hur definieras skepp? 2. Vilka skepp ska registreras? 3. Vilka båtar ska registreras? 4. Hur är en igenkänningssignal uppbyggd för; a) båtar för yrkesmässig sjöfart b) skepp Sjölag kap 6 5. Vad menas med sjövärdigt fartyg enligt sjölagen? 6. Vem är ansvarig för att fartyget är sjövärdigt? 7. Vad är befälhavaren skyldig att göra om fel och brister i sjövärdigheten inte kan åtgärdas direkt? 8. Vilka skyldigheter har befälhavaren om fartyget råkar i sjönöd? 9. När får befälhavaren lämna fartyget vid sjönöd? 10. Vad är befälhavarens skyldigheter om man uppfattar att ett annat fartyg är i nöd? 11. Vem är ansvarig för att fartyget lastas korrekt? 12. Är befälhavaren skyldig att ersätta den skada som hen genom fel och försummelse orsakar redaren? 13. Vid vilka situationer är befälhavaren skyldig att rapportera till beröda myndigheter? Sjölag kap 7 15. Vilket ansvar har redaren för skada som orsakas av befälhavaren? 16. Vilka fartyg måste vara försäkrade? Sjölag kap 8 17. Vilket ansvar har befälhavaren vid kollision med ett annat fartyg? Sjölag kap 15 18. Vad menas med transportör? 19. Vilket ansvar har transportören för skada på passagerare och resegods? 20. Är passagerare skyldiga att följa de säkerhetsinstruktioner som meddelas av besättningen? Sjölag kap 18 21. Vilka fartyg är skyldig att föra dagbok? 22. Vilka fartyg är skyldiga att föra maskindagbok? 23. Vilka dokument ska föras i säkerhet vid sjönöd? 24. När skall en sjöförklaring genomföras? Sjölag kap 20 25. Vilket straff kan en befälhavare dömas till om fartyget inte är sjövärdigt? 26. Vilket straff kan en redare dömas till om fartyget inte är sjövärdigt? 27. Vilket straff kan en befälhavare som bryter mot gott sjömanskap dömas till? 28. Vilka kan dömas till sjöfylleri? 29. När kan grovt sjöfylleri bli aktuellt? 30. Vad är straffet för att inte fullgöra sin skyldigheter vid nödsituation? 31. Vad är straffet för att smita från en olycka? 32. Vilket straff kan en redare som låter ett icke sjövärdigt fartyg gå till sjöss dömas till? Fartygssäkerhetslag kap 1 1. För vem gäller lagen? 2. Vad menas med; a) ombordanställd? b) minderårig? c) passagerare? d) säkerhetsbesättning? 3. Hur definieras ett passagerarfartyg? 4. Vilka räknas inte som passagerare? 5. Vad menas med a) fartcertifikat? b) passagerarcertifikat? c) fribordscertifikat? d) sjöarbetscertifikat för fiskefartyg? Fartygssäkerhetslag kap 2 6. Vad menas med sjövärdigt fartyg enligt denna lag? 7. Hur skall fartyg lastas enligt denna lag? 8. Vilken kännedom om fartyget är befälhavaren skyldig att ha enligt denna lag? 9. Vad ska befälhavaren göra då en ny besättningsmedlem börjar jobba ombord? 10. Hur skall rederiverksamhet bedrivas? 11. Vilka fartyg ska ha; a) fartcertifikat? b) passagerarcertifikat? c) fribordscertifikat? d) dokument om godkänd säkerhetsorganisation? 12. Vilka fiskefartyg ska ha ett sjöarbetscertifikat? 13. Vilka fartyg ska ha ett beslut om säkerhetsbesättning? Lycka till!

Övningsuppgifter för dig som studerar Fartygsbefäl klass 8 samt Specialbehörighet för befälhavare på fiskefartyg längre än 12 meter. 1. Vad menas med fartygets lättvikt? 2. Hur definieras deplacement? 3. Vad menas med fartygets dödvikt?? 4. Vad anger bruttodräktigheten? 5. När är det viktigt att veta fartygets bruttodräktighet? 6. Ange två möjliga dokument som kan ge dig information om hur mycket last du får ta ombord. 7. Vad är ett Plimsollmärke? 8. Vad menas med ett fartygs trim? 9. Fartygets tyngdpunkt anges i ett koordinatsystem i tre olika riktningar. Vilka är dessa? 10. Vad menas med fribord? 11. Vilka faktorer styr vilket fribord du kan tillåtas ha? 12. Förklara vad som menas med ”center of gracity”. 13. Förklara vad som menas med ”center of boyancy”. 14. Förklara vad som menas med "metacentrum". 15. Förklara vad som menas med det rätande hävarmen. 16. Ange vad du kan utläsa av en GZ- kurva. 17. Vad menas med fria vätskeytor? 18. Vad är ett skvalpskott? 17. Hur påverkar fria vätskeytor fartygets tyngdpunkt? 18. Hur ska du lasta för att sänka fartygets tyngdpunkt? 19.Hur kan du märka att fartygets stabilitet har försämrats? 20. Vad menas med nedisning och hur påverkar det stabiliteten? 21.Vad kan ett krängningsprov ge dig för uppgifter? 22. Hur påverkar lastförskjutning fartygets stabilitet? 23. Hur kan du undvika lastförskjutning? Lycka till!

Här finns övningsuppgifter för studier i internationella sjövägsregler. Alla fartyg till sjöss är skyldiga att följa de internationella sjövägsreglerna. Det gäller både stora som små fartyg såväl som vattenskotern och oljetankern.Övningsuppgifterna är lämpliga för dig som studerar Fartygsbefäl klass 8 samt Specialbehörighet för befälhavare på fiskefartyg längre än 12 meter. Svaren hittar du i Transportstyrelsen föreskrift TSFS 2009:44 konsoliderad version. Internationella sjövägsregler TSFS 2009:44 Del A 1. Regel 2 handlar om ansvar. Förklara vilket ansvar alla som är på sjön har för att undvika kollision? 2. Förklara hur nedanstående begrepp definieras. a) fartyg b) maskindrivet fartyg c) fartyg sysselsatt med fiske d) på väg e) fartyg sysselsatt med fiske f) ej manöverfärdigt fartyg g) fartyg i sikte av varandra h) nedsatt sikt 3. Räknas mörker som nedsatt sikt? 4. Är ett segelfartyg med satta segel och som har motorn igång för att driva propellern ett segelfartyg eller ett maskindrivet fartyg? Del B sektion I 5. Hur skall utkiken organsieras ombord? 6. Vilka hjälpmedel ska användas för att hålla utkik? 7. Vad menas med säker fart? 8. Vad ska alla fartyg beakta när de bestämmer säker fart? 9. Vad ska alla fartyg med radar beakta när de bestämer säker fart? 10. När anses risk för kollision föreligga? 11. Hur ska en radar användas för att avgöra om det är risk för kollision? 12. Hur skall en åtgärd utföras vid risk för kollision? 13. Vad sägs angående en åtgärds tydlighet vid radarnavigering? 14. Vad ska du göra om du behöver mer tid för att avgöra om det är risk för kollision och/eller för att bestämma vilka åtgärder du ska vidta. 15. Vad bör du beakta om du väljer att ändra kurs för att undvika kollison? 16. Hur skall ett fartyg framföras i en trång farled och ett trång farvatten? 17. Vilka fartyg får inte hindra ett större fartygs passage i en trång farled? 18. Får du fiska i en trång farled? 19. Vart bör alla fartyg gå in och ut ur en frafikseparering? 20. Hur skall du planera din färd om du måste korsa en trafikseparering? 21. Får du köra på separeringslinjerna? 22. Vilka fartyg får använda kusttrafikzonen? 23. Får du fiska i en trafikseparering? Del B sektion II 24. När gäller regel 11-18? 24. Hur skall två segelfgartyg på kollisonskurs med vinden in på olika sidor agera för att förhindra kollision? 25. Hur skall två segelfgartyg på kollisonskurs med vinden in på samma sida agera för att förhindra kollision? 26. När anses ett fartyg vara upphinnande? 27. Vem är väjningsskyldig då ett fartyg hinner ifatt det andra fartyget? 28. Vilka skyldigheter har maskindrivna fartyg som möts stäv mot stäv för att undvika kollision? 29. Då två fartyg möts på kollisionskurs ska den ena väja för den andra. Vem är väjningssskyldig? 30. Hur skall ett fartyget som inledningsvis inte är väjningsskyldigt agera vid risk för kollison? 31. Vilka fartyg ska ett masindrivet fartyg väja för? 32. Vilka fartyg ska ett segelfartyg väja för? 33. Vilka fartyg ska ett fartyg sysselsatt med fiske väja för? Del B sektion III 34. Vad ska du göra om du upptäcker ett fartyg på din radar i nedsatt sikt? 35. Hur skall en kursändring göras för att undvika kollison i nedsatt sikt? 36. I nedatt sikt har du ett snabbare fartyg som kommer på kollisionskurs rakt i din akter. Vem är väjningsskyldig? 37. Vilka alternatiiv till en kursändring som åtgärd för att undvika kollision finns? Del C 38. Vad menas med toppljus? 39. Vad menas med sidoljus? 40. Vad menas bogserljus? 41. I vilka vinklar ska ett akterljus lysa? 42. När skall lanternor vara tända? 43. Vilka lanternor ska ett maskindrivet fartyg under 50 meter föra? 44. Vilka lanternor ska ett fartyg över 50 meter föra? 45. Vilka lanterntor får ett fartyg under 7 meter och med maxfart 7 knop föra? 46. Vilka lanternor ska ett segelfartyg föra? 47. Vilken frivillig lanternföring får ett segelfartyg visa? 48. Vilken dagersignal ska ett fartyg som går för motor med segel satta visa? 49. Vilken lanternföring ska ett fartyg med begränsad manöverförmåga som är påväg men inte gör fart genom vattnet visa? 50. Vilka dagersignaler ska ett fartyg i uppgift 48 visa? 51. Vilka lanternor ska ett ej manöverfärdigt fartyg visa? 52. Vilka dagersignaler ska ett ej manöverfärdigt fartyg visa? 53. Vilka lanternor ska ett fartyg hämmat av sitt djupgående som gör fart genom vattnet visa? 54. Vilka dagersignaler ska ett fartyg enligt uppgift 52 visa? 55. Vilka lanternor och dagersignaler ska ett fartyg under 50 meter till ankars visa? 56. Vilka lanternor ska ett fartyg över 50 meter till ankars visa? 57. Vilka lanternor ska ett fartyg över 50 meter på grund visa? 58. Vilka lanternor ska en roddbåt/kajak visa? 59. Vilka lanternor ska en lotsbåt som gör fart genom vattnet visa? 60. Vilka lanternor ska visas från ett fartyg längre än 12 meter som har dykare i vattnet? 61. Hur ser signalflagga A ut och när används den? 62. Vilka lanternor ska ett fartyg sysselsatt med trålfiske visa när det gör fart genom vattnet? 63. Vilka lanternor ska ett fiskefartyg sysselsatt med redskapsfiske visa när de inte gör fart genom vattnet. 64. Vilka lanternor ska ett fiskefartyg över 50 meter visa då de inte fiskar? 65. Vilka lanternor ska en trålfiskare visa vid fiske i närheten av annat fiskefartyg då; a) trålen sätts b) trålen tas upp c) trålen har fastnat 66. Vilken dagersignal ska ett fiskefartyg annat än trålfiske visa för att markera redsakp som sträcker sig ut mer än 150 meter från båten? 67. Vilken dagersignal ska ett fartyg sysselsatt med bogsering visa? Del D 67. Beskriv följande manöversignaler. a) jag ändrar min kurs styrbord. b) jag ändrar min kurs babord c) min propller går för back 68. Vilken signal skall ett fartyg avge som närmar sig en trång passage där sikten är begränsad av hinder? 69. Ange en lämplig signal för att påkalla uppmärksamhet? 70. Vilken signal ska du avge om du är tveksam till vad det andra fartyget har för avsikter? 71. Vilken signal ska ett maskindrivet fartyg som gör fart genom vattnet avge i nedsatt sikt? 72. Vilken signal ska ett maskindrivet fartyg som är på väg men inte gör fart genom vattnet avge i nedsatt sikt? 73. Vilken signal ska ett segelfartyg avge i nedsatt sikt? 74. Vilken signal ska ett fartyg som bogserar avge i nedsatt sikt? 75. Vilka ljudsignal ska ett fartyg till ankars avge? 76. Vilka undantag för ljudsignaler finns för fartyg under 12 meter? 77. Ange fem relevanta nödsignaler enligt annex 4. Lycka till!

Dessa övningsuppgifter är lämpliga för dig som studerar Fartygsbefäl klass 8 även ofta kallad för Skepparexamen. Övningsuppgifterna är inriktade mot delen om personlig säkerhet för fartyg i storleken upp till och med 24 meter och som omfattas av egenkontroll. 1. Vad står förkortningen SOLAS för? 2. Förklara vad som menas med egenkontroll av yrkesfartyg. 3. Vilken standard ska all utrustning ombord minst uppfylla på ett fartyg som omfattas av egenkontroll? 4. I vilka två situationer kan en livboj vara till hjälp? 5. Hur länge ska ett nödbloss minst lysa? 6. Hur långt når en nödraket? 7. Vilka två uppgifter kan en röksignal används till? 8. Vad kan du använda en linkastare till? 9. Hur många räddningsvästar måste minst finnas ombord? 10. Ange två typer av räddningsvästar? 11. Vad skiljer en räddningsväst från ett flythjälpmedel? 12. Varför bör alla räddningsvästar vara försedda med ljus? 13. Vilket termiskt skydd ger en 6h-dräkt? 14. Vilket termiskt skydd ger en 1h-dräkt? 15. Vilket termiskt skydd ger en flytoverall? 16. Varför klassas inte en flytoverall som räddningsväst? 17. Hur många tränade personer måste minst finnas ombord för att assistera passagerare? 18. Vilka övningar måste du minst genomföra ombord med din besättning? 19. Vem bestämmer hur ofta du ska öva på ett fartyg som omfattas av egenkontroll? 20. Ange fem saker som du hittar i en livflottes utrustning. 21. Vad är Termal Protective Aid och vart kan du hitta sådana? 22. Vilken uppgift har den hydrostatiska utlösaren i samband med livflotten ombord? 21. Beskriv momenten för att sjösätta en mindre livflotte. 22. Vad menas med livbåtslejdare? 23. Vem är ansvarig för att utrustning enligt egenkontrollen finns ombord när resan påbörjas? Lycka till!

Här följer övningsuppgifter för delen som kallas "Bryggtjänst radar" i kursplanen för Fartygsbefäl klass VIII Svaren hittar du i boken "Handhavande av snabba fartyg" samt i boken "Sjötrafikföreskrifter med mera" 1. Vilka huvuddelar (5 st) består en navigeringsradar av typen pulsradar av? 2. Förklara kortfattat hur radarn arbetar. 3. Vilka fördelar erhålls med en hög frekvens till skillnad mot en låg frekvens på en radar för navigering? 4. Vilka fördelar har en låg frekvens? 5. Vad är pulslängd? 6. Hur påverkar pulslängden radarns prestanda? 7. Vad är pulsrepetitionsfrekvens? 8. Hur påverkar pulsrepetitionsfrekvensen radarns prestanda? 9. Hur mäter radarn avstånd? 10. Vad menas med lobvinkel? 11. Hur påverkar den horisontella lobbredden radarns prestanda? 12. Hur ska antennen placeras för att se långt? 14. Hur påverkar antennens varvtal uppdateringshastigheten? 15. Vilka olika typer av bildpresentationer kan du välja på en mindre radarstation som är får information från kompas och logg? 16. Vad kallas funktionen som gör att du utnyttjar radarskärmen för att se så mycket framåt som möjligt? 17. Förutom själva radarn finns det faktorer som påverkar radarns prestanda. Vilka är dessa? 18. Hur påverkar följande faktorer radarn? - Vågor - Vind - Nederbörd - En annan radar 19. Till vad använder du GAIN? 20. Till vad använder du Anti - clutter SEA? 21. Vad är SART och hur ser signalen ut på radarn? 22. Vad är RACON och hur signalen ut på radarn? 23. Vad betyder VRM och vad använder du det till? 24. Vad är en radarreflektor? 25. Nämn tre sätt att bestämma din position med radar? 26. Nämn tre sätt att avgöra om ett mål rör sig? Använd sjötrafikföreskrifterna och skriv ner delar av reglerna som berör radarnavigering. samt försök förstå dess innebörd. 27. När är man skyldig att hålla utkik? 28. Vad menas med att hålla utkik? 29. Nämn minst 4 faktorer som skall beaktas för bedömning av säker fart av fartyg med funktionsduglig radar. 30. Om funktionsduglig radar finns ombord skall den utnyttjas på två olika sätt. Vilka? 33. När anses risk för kollision att föreligga? Ange minst två tillfällen. 31. Vad skall man göra om man upptäcker ett fartyg med hjälp av radar i nedsatt sikt? 32. Vad skall man göra om man hör mistsignalering för om tvärs i nedsatt sikt? 33. Varför bör en kursändring vid nedsatt sikt vara kraftigare/större än vid motsvarande situationer i god sikt? 34. Räknas mörker som nedsatt sikt? 35. Det är nedsatt sikt. Du möter ett fartyg som du bara kan se på din radar. Fartyget tycks komma nära kontrakurs något på din babord sida. Vem är väjningsskyldig?

Dessa övningsuppgifter är lämpliga för dig som studerar Fartygsbefäl klass 8. Övningsuppgifterna följer kursplanen för delen om brandskydd och förbereder dig därmed på ett bra sätt inför det slutliga provet. Teorin ska kompletteras med praktiska övningar i att använda en handbrandsläckare. Del 1 1. Vilka sidor består brandtriangeln av? 2. Ange tre olika tillstånd som en brännbar vätska kan förekomma i. 3. Vad menas med flampunkt? 4. Vad menas med termisk tändpunkt? 5. Vad händer under pyrolysen av brännbart material? 6. Hur definieras ett obrännbart material? 7. Vad menas med brännbarhetsområde? 8. En Europanorm för handbrandsläckare delar in bränder i fem olika kategorier. a) Vad menas med A-brand? b) Vad menas med B-brand? c) Vad menas med C-brand? d) Vad menas med D-brand? e) Vad menas med F-brand? 9. Hur vet du om en handbrandsläckare som uppfyller europanormen kan användas för att släcka brand i elektrisk utrustning? 10. Vilka två typer av flammor finns det? 11. Benämn brandens fyra faser. 12. Ange tre möjliiga brandorsaker på ett mindre fartyg. 13. Ange fyra sätt som kan självantända en brand. 14. Ange fyra sätt som en brand kan spridas på. 15. Ange en giftig gas som alltid bildas vid bränder. Del 2 16. Ange fyra olika släckmetoder. 17. Vilken är den vanligaste metoden vid släckning av bränder? 18. Ange fem olika släckmedel? 19. Ange fyra sätt som vatten kan användas för att släcka och förhindra brandspridning. 20. Ange ett exempel på ett gasformigt släckmedel. 21. Ange en fördel och en nackdel med gasformiga släckmedel. 22. Ange fyra egenskaper på pulver för brandsläckning. 23. Varför bör handbrandsläckare med koldioxod som släckmedel inte placeras och användas i bostadsutrymmen? 24. Ange tre olika skumkoncentrationer. 25. Varför bör du undvika att använda skum som släckmedel? 26. Hur påverkar storleken på vattendroppar och pulverkorn effektiviteten? Lycka till!

Kunskaperna ingår i kursen Fartygsbefäl klass VIII samt Specialbehörighet för befälhavare på fiskefartyg med en längd längre än 12 meter. Svaren till frågorna hittar du i respektive lag som finns på Riksdagens hemsida. Du hittar lagen via länken nedan. Arbetsmiljölag Fartygssäkerhetslag Arbetsmiljö på fiskefartyg och mindre handelsfartyg Arbetsmiljölagen 1. När gäller arbetsmiljölagen? 2. Vad är syftet med arbetsmiljölagen? 3. När skall olyckor rapporteras? 4. Till vem skall en arbetsplatsolycka rapporteras? 5. Hur ska arbetsförhållandena anpassas enligt arbetsmiljölagen? 6. Ange fyra saker som arbetsgivaren är ansvarig för inom arbetsmiljö. 7. Ange fyra saker som arbetstagaren är ansvarig för inom arbetsmiljö. 8. Vad menas med systematiskt arbetsmiljöarbete? 9. När ska det finnas ett skyddsombud? 10. När ska det finnas en skyddskommité? Fartygssäkerhetslagen kapitel 4 1. Beskriv samtliga skyldigheter som befälhavaren har för arbetsmiljön enligt Fartygssäkerhetslagen. 2. Hur gammal måste du minst vara för att få arbeta på ett fiskefartyg som saknar ombordanställd? 3. Hur gammal måste du minst vara för att få arbeta på ett fiskefartyg som har minst en ombordanställd? 4. Befälhavaren är ansvarig för att riskbedömning genomförs. Vilka fyra steg består en riskbedömning av? 5. Vilka två faktorer utgörs en risk av? 6. Vad är skillnaden på sanktionsavgift och böter? 7. När kan ett företag bli skyldigt att betala en sanktionsavgift? 8. När kan det bli aktuellt med böter? Lycka till!

Övningsuppgifter ingår i dina studier till Fartygsbefäl klass VIII, Kustskepparintyg samt för Specialbehörighet för befälhavare på fiskefartyg längre än 12 meter. Bryggtjänst navigation - instrument 1. Vad betyder GNSS? 2. Angre tre olika satellitsystem för navigering? 3. Ett satellitsystem för navigering kan enkelt beskrivas i tre olika delar. Vilka är dessa? 4. Beskriv hur en position från GNSS erhålls. 5. Ange fyra anledningar till att positionen inte blir exakt i GNSS. 6. Vad menas med DOP=Dilution Of Precision? 7. Hur miniminerar man klockfelet i GNSS? 8. Beskriv funktionen av EGNOS. 9. Hur många uppdateringar gör Sjöfartsverket av svenska sjökort varje år? 10. Vad är fördelen med ett elektroniskt sjökortssystem som baseras på standarden S-57 och S-52? 11. Vad betyder ECS? 12. Vad betyder AIS? 13. Hur skickas AIS informationen mellan två fartyg? 14. Man säger att AIS kompletterar radarn. Hur då? 15. Vilken information kan du få fram om andra fartyg i AIS? 16. Beskriv funktionen av ett ekolod? 17. Vilka felkällor kan påverka signalen mellan ekolodets sändare och mottagare?

Här bjuder vi på några övningsuppgifter för dig som läser Förarintyg för båt. Dessa övningsuppgifter är för avsnittet i kursplanen som behandlar position, fart, tid, distans och kurser. För att lösa uppgifterna behöver du övningssjökort 616 för Förarintyg. 1. Ange positionen för följande punkter i latitud och longitud Fyren Örngrund Masten VQ R 12M på Utö Fyren Söderhäll Flytande sjömärket Fl Y 3s i förbudsområdet söder om Gålö Fasta sjömärket Faran utanför Nynäshamn Fyren Huvudskär Västmärket V Haken söder om Huvudskär Ostmärket Borgsbredan söder om Huvudskär 2. Förklara vilken information du hittar på följande positioner. N 58° 53,24´ E 018° 27,60´ N 58° 56,40´ E 018° 24,00´ N 59° 01,65´ E 018° 27,10´ N 59° 00,15´ E 018° 26,70´ N 58° 55,88´ E 018° 25,50´ N 59° 03,00´ E 018° 25,60´ N 59° 03,60´ E 018° 13,30´ N 59° 01,80´ E 018° 08,30´ 3. Vilken distans är det mellan följande positioner? Fyren Måsknuv och fyren Örngrund Fyren Örngrund och fyren Östra Röko Fyren Östra Röko och fyren Älvsnabben Fyren Älsnabben och fyren Mysingeholm Fyren Mysingeholm och fyren Långgarn Fyren Långgarn och fyren Genböte 4. Hur lång tid tar resan? Ange svaret i minuter. Från Fyren Måsknuv till fyren Örngrundmed farten är 10 knop? Från Fyren Örngrund till fyren Östra Röko med farten 8 knop? Från fyren Östra Röko till fyren Älvsnabben med farten 15 knop? Från fyren Älsnabben till fyren Mysingeholm med farten 2 knop? Från fyren Mysingeholm till fyren Långgarn med farten 12 knop? Från fyren Långgarn till fyren Genböte med farten 20 knop? 5. Hur många distans har du färdats? Om du har kört i 1 timma och 6 minuter med farten 30 knop? Om du har kört i 36 minuter med farten 20 knop? Om du har kört i 1 timma och 15 minuter med farten 30 knop? Om du har kört i 2 timmar och 30 minuter med farten 10 knop? Om du har kört i 48 minuter med farten 12 knop? 6. Vilken kurs ska du styra? Vilken kurs ska du styra på kompassen från fyren Måsknuv till fyren Örngrund? Vilken kurs ska du styra på kompassen från fyren Örngrund till fyren Östra Röko? Vilken kurs ska du styra på kompassen från fyren Östra Röko till fyren Älvsnabben? Vilken kurs ska du styra på kompassen från fyren Älvsnabben till fyren Mysingeholm? Vilken kurs ska du styra på kompassen från fyren Mysingeholm till fyren Långgarn? Vad blir kontrakurserna till samtliga resor ovan? 7. Ange din position i latitud och longitud. Du befinner dig i position N 58° 53,9´ E 018° 22,5´ och styr 085° på kompassen. Farten är 6 knop. I vilken position räknar du med att befinna dig om 45 minuter? Du befinner dig i position N 58° 52,1´ E 018° 00,8´ och styr 042° på kompassen. Farten är 4 knop. I vilken position räknar du med att befinna dig om 60 minuter? Du befinner dig i position N 58° 55,5´ E 018° 43,8´ och styr 346° på kompassen. Farten är 5 knop. I vilken position räknar du med att befinna dig om 60 minuter? Du befinner dig i position N 59° 04,6´ E 018° 09,6´ och styr 219° på kompassen. Farten är 5 knop. I vilken position räknar du med att befinna dig om 24 minuter? Lycka till!